Patientenkät Catquest-9SF
Bakgrund
Under 2007 gjordes en revidering av frågeformuläret Synhälsofrågor, det som idag främst är känt under namnet Catquest (1, 2). Syftet var att bygga om instrumentet så att det fyllde alla moderna krav på ett validerat mätinstrument. Tekniken för att göra denna utveckling bygger dels på klassisk analysteori, dels på så kallad Rasch-analys. Som expert på området engagerades professor Konrad Pesudovs, Flinders University, South Australia.
Som underlag för analysen användes Catquests databas för perioden 1995–2005. Underlaget innehöll totalt 21 364 patienter som besvarat frågeformuläret före och efter operation. Hälften av fallen (både pre- och postoperativa enkätsvar) valdes ut slumpmässigt för att konstruera om frågeformuläret och på den andra hälften testades validiteten i det nya instrumentet.
De ursprungliga sju frågorna och de två allmänna frågorna om svårigheter att utföra dagliga aktiviteter och nöjdhet med synen utgjorde tillsammans ett mycket bra mätinstrument. Frågorna om aktivitetsnivå och kataraktsymptom ansågs däremot korrumpera frågeformulärets funktion om de inkluderades. Resultatet blev i och med detta ett frågeformulär bestående av nio olika frågor. Det nya frågeformuläret gavs namnet Catquest 9-SF (3).
Det nya formuläret
Sex kliniker erbjöd sig att prova det nya, förkortade frågeformuläret till patienter som opererades under mars 2008. Uppföljningsformuläret efter operation fylldes i tre månader efter operation (4). Analysen visade att Catquest-9SF visade goda psykometriska egenskaper. Jämfördes det preoperativa resultatet med det postoperativa var effektstorleken 1.8.
Frågeformuläret har erbjudits samtliga kliniker från 2009.
I en studie publicerad 2011 (5) undersöktes graden av förbättring genom operation samt vilken nivå av nöjdhet man uppnådde efter operation. Studien visade att störst förbättring uppnåddes hos unga personer, personer med dålig synskärpa före operation och patienter som uppnådde god synskärpa efter operation. Dessutom blev förbättringen större om patienten blev lite närsynt i ställer för översynt efter operationen. Kvinnor och de som opererades på sitt första öga hade större förbättring men uppnådde en lägre postoperativ nivå än sina motsatser (män och operation av andra ögat). I en annan studie kunde man visa att förekomst av annan ögonsjukdom (till exempel diabetesretinopati, glaucom, cornea guttata, makuladegeneration) i det öga som skulle opereras för grå starr innebar risk för sämre resultat (6). Multipla sjukdomar i ögat utgjorde en ännu större riskfaktor. Studien kunde också påvisa att kortare väntetid inför operation var förenligt med bättre självskattat resultat.
Ovanstående publikationer redovisar resultat på nationell nivå. För enskilda kliniker kan resultatet bli annorlunda vilket redovisades i en studie publicerad 2014 (7). Studien visade att för enskilda kliniker kunde ett resultat med sämre utfall eller nöjdhet bero på att patienten inte hade några besvär före operation, fick problem med brytkraften efter operation, råkade ut för en kirurgisk komplikation eller förlorade god läsförmåga utan glasögon som man hade haft före operation (7). På nationell nivå har analyser också visat att kirurgiska svårigheter (till exempel liten pupill som behöver mekaniskt vidgas) kan påverka det självskattade utfallet (8),
Ovanstående studier ger alla ett underlag för hur klinikerna ska bedriva sitt kliniska förbättringsarbete för att uppnå så stor patientnöjdhet efter operationen som möjligt (9).
Ett metodarbete som undersökte tillförlitligheten av Catquest-9SF (test-retest reliability) fann att frågeformuläret uppvisare en mycket stor tillförlitlighet (10).
Klicka här för att komma till nedladdning av formuläret för Catquest.
Referenser
1. Lundström M, Roos P, Jensen S, Fregell G. Catquest questionnaire for use in cataract surgery care: Description, validity and reliability. J Cataract Refract Surg 1997;23:1226-1236.
2. Lundström M, Stenevi U, Thorburn W, Roos P. Catquest questionnaire for use in cataract surgery care: Assessment of surgical outcomes. J Cataract Refract Surg 1998;24:968-974.
3. Lundström M, Pesudovs K. Catquest-9SF patient outcomes questionnaire. Nine-item short-form Rasch-scaled revision of the Catquest questionnaire. J Cataract Refract Surg. 2009;35:504-513.
4. Lundström M, Behndig A, Kugelberg M, Montan P, Stenevi U, Pesudovs K. The outcome of cataract surgery measured with the Catquest-9SF. Acta Ophthalmol. 2011 Dec;89(8):718-23.
5. Rönbeck M, Lundström M, Kugelberg M. Study of Possible Predictors Associated with Self-Assessed Visual Function after Cataract Surgery: A Swedish National Cataract Register Study. Ophthalmology. 2011 Sep;118(9):1732-8.
6. Grimfors M, Mollazadegan K, Lundström M, Kugelberg M. Ocular comorbidity and self-assessed visual function after cataract surgery. J Cataract Refract Surg. 2014; 40:1163–1169.
7. Mollazadegan K, Lundström M. A study of the correlation between patient-reported outcomes and clinical outcomes after cataract surgery in ophthalmic clinics. Acta Ophthalmol. 2014 Jun 29. doi: 10.1111/aos.12490. [Epub ahead of print].
8. Grimfors M, Lundström M, Höijer J, Kugelberg M. Intraoperative difficulties, complications and self-assessed visual function in cataract surgery. Acta Ophthalmol 2018 Sep;96(6):592-599.
9. Samadi B, Lundström M, Kugelberg M. Improving patient-assessed outcomes after cataract surgery. Eur J Ophthalmol. 2017 Jun 26;27(4):454-459. doi: 5301/ejo.5000927.
Epub 2017 Jan 3.
10. Grimfors M, Lundström M, Höijer J, Kugelberg M. Intraoperative difficulties, complications and self-assessed visual function in cataract surgery. Acta Ophthalmol 2018 Sep;96(6):592-599. doi: 10.1111/aos.13757. Epub 2018 Mar 25.
Publicerad: 14 september 2015Senast uppdaterad: 8 september 2022
